Sauli Niinistö besöker ett Norge på vakt – norsk forskare: “Det finns ett före och ett efter sprängningen på Östersjön i Norge”

I Norge har både allmänheten och beslutsfattare börjat oroa sig för landets livsviktiga gasledningar. I dag besöker president Sauli Niinistö ett Norge som vaknat upp till en ny säkerhetspolitisk verklighet.

Besöket var planerat till våren, men en coronasjuk president Niinistö tvingades flytta fram mötet med en av hans närmaste bundsförvanter, Norges statsminister Jonas Gahr Støre. Under våren höll de två ledarna tät kontakt, nästan dagligen, för att diskutera säkerhetsläget efter Rysslands invasion av Ukraina.

När Niinistö skulle besöka Oslo senast, i slutet av april, var temat i diskussionerna inför träffen Rysslands agerande och om Finland borde ansöka om ett Natomedlemskap. Finland hade vaknat upp till ett nytt säkerhetspolitiskt läge och beslutsfattarna kände sig tvungna att agera.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Svenska Yle: "Finland och Sverige skulle stärka Natos politiska profil"

Norge är ett Natoland med gräns mot Ryssland.

Nu är det Norge som befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge.

– Det var en ordentlig kalldusch, milt sagt. Ett plötsligt uppvaknande, säger Ståle Ulriksen som är forskare och lärare vid Sjökrigsskolan i Bergen.

Norge skyddar sina olje- och gasanläggningar

Ståle Ulriksen kommenterar den norska reaktionen på det troliga sabotaget mot rörledningarna Nord Stream 1 och 2 utanför den svenska och danska kusten i Östersjön den 26 september. Plötsligt verkade norrmännen inse hur säkerhetspolitiskt viktiga de i stora delar obevakade gasledningarna som ligger på norsk mark är.

– Vi har varit många som varnat för det här, men det har inte funnits någon vilja att göra något åt saken. Rören har främst tjänat ett kommersiellt syfte, säger Ståle Ulriksen och fortsätter:

– Man har velat tjäna så mycket pengar som möjligt och säkerhet kostar pengar.

Ståle Ulriksen säger också att den norska staten har varit naiva.

Den norska tidningen Aftenposten har avslöjat att norska myndigheter gett det ryskkontrollerade oljebolaget Rosneft tillgång till data om den norska havsbotten och områden med ”stor militärstrategisk betydelse”. Tidningen menar att det rör sig om ”enorma mängder data”.

Ståle Ulriksen, som har en lång erfarenhet av norsk försvars- och säkerhetspolitik, säger att man i Norge inte har velat förstå hur strategiskt viktig roll landet har, både som energiproducent till Europa men också geografiskt med närheten till den ryska nordflottan. Efter sprängningarna i Östersjön har man förstått detta.

Det finns ett före och ett efter den 26 september i Norge.

– Definitivt. Nu har vi börjat undersöka om det finns explosiva material på våra rörledningar, vi har minskat på antalet hamnar som ryska fiskefartyg får ta i land vid och för första gången har vi lagt ut beväpnade soldater runt olje- och gasanläggningar på land, säger Ulriksen.

Vissa i Norge går så långt att de menar att de norska gasledningarna är det största och viktigaste sabotagemålet i hela Europa just nu. Och visst har de en poäng. Den europeiska kontinenten skriker efter gas som inte är rysk och Norsk gas har knappast aldrig varit så populär som i dag.

Det misstänkta sabotaget mot Nord Stream 1 och 2 skedde samtidigt som en ny gasledning från Norge till Polen öppnades genom Östersjön.

– Om Ryssland står bakom sabotaget, vilket jag inte kan bekräfta, tror jag inte att det är en slump att det sker samma dag som vi öppnar en ny gasledning från Norge till Polen, sade överstelöjtnant Geir Hågen Karlsen till NRK.

Forskningsfartyg kan spionera

Efter att ett antal oidentifierade drönare siktats vid anläggningar ute till havs har en oro för att också Norge kan utsättas för attentat vuxit fram.

Landet har tackat ja till hjälp från Tyskland, Frankrike och Storbritannien för att öka säkerheten runt olje- och gasfälten i Nordsjön. Också militär, polis och kustbevakning är mer synlig runt anläggningarna och de närmare 9 000 meter gasledningar som hittas på norskt havsbotten.

Förutom drönarna och fiskefartygen är norrmännen också oroliga för ryska forskningsfartyg som rör sig upp och ner längs den norska kusten.

– Det här är lite symptomatiskt. Tidigare är det ingen som har brytt sig särdeles mycket om dessa fartyg, de har seglat där i flera år. Det här är inget onormalt, men när man inte har brytt sig om det normala så får man plötsligt en chock och märker att oj, ryssarna är här och ser på oss, säger Ståle Ulriksen

Han är övertygad om att forskningsfartygen sysslar med spionage. På platserna där ryska forskningsfartyg rör sig ligger gasledningar och internetkablar utplacerade. Dessutom kan Ryssland samla in information om hur man ska röra sig längs den svårnavigerade norska kusten. Det är information som kan vara nyttig i fall av krig, menar Ulriksen.

– I Ryssland gör man inte skillnad på det civila och det statliga som här i väst. Vi har tidigare tänkt att om det är ett civilt fartyg så är det oskyldigt, säger han.

Finlands Natomedlemskap kan öka spänningen i Norden

President Sauli Niinistös officiella besök i Norge pågår i två dagar. På måndag ska presidenten träffa statsminister Jonas Gahr Støre och diskutera Rysslands militära operationer i Ukraina, framtiden för den europeiska säkerhetsordningen och det finsk-norska samarbetet inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Enligt Ståle Ulriksen finns det i Norge väldigt få kritiska röster mot att Finland ansökt om Natomedlemskap. Det här trots, som han säger, att det kommer att leda till ökad spänning när det kommer till säkerhetspolitiken i Norden.

– För Ryssland finns det två alternativ. Antingen blir de vänner med oss i Norden igen eller så trappar de upp. Och med den regimen landet har nu är det troligt att de trappar upp, så spänningen kommer att öka. Finland, Norge och Sverige måste se sig själva som en helhet och bygga upp ett gott försvarssamarbete länderna emellan, säger Ulriksen.

Ulriksen hoppas att det att Finland och Sverige med stor sannolikhet blir Natomedlemmar innebär att Nato kan skapa ett multinationellt huvudkvarter i norr som specialiserar sig på vinterkrigföring.

– Det skulle vara ett nytt nordiskt huvudkvarter som Nato kan dra fördel av. Att ha en kommandostruktur i Norden är väldigt viktigt, säger han.

Förutom att träffa statsministern kommer president Niinistö att träffa kung Harald V av Norge vid det Kungliga slottet på måndag. På tisdag ska Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram ta emot Niinistö och efter det besöker presidenten Norges riksdag, Stortinget.